Energi

Även om vissa länder har förbättrat sin energiintensitet ökar efterfrågan på energi i många andra länder i världen. Om den här ökade efterfrågan inte kompenseras av förbättringar av energieffektiviteten på andra håll kommer vår globala energiförbrukning att fortsätta öka från år till år. Den ökande energiförbrukningen gör det svårare att ställa om våra energisystem från fossila bränslen till koldioxidsnåla energikällor: ny koldioxidsnål energi måste möta den ökade efterfrågan och försöka tränga undan befintliga fossila bränslen i energimixen.

Klimatförändringar och miljöförstöring är ett existentiellt hot mot Europa och världen. I det här avseendet ökar EU sina klimatambitioner och siktar på att bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. Därför syftar den europeiska gröna given till att omvandla EU till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi genom att säkerställa:

• inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050 
• ekonomisk tillväxt som är frikopplad från resursanvändning 
• ingen person och ingen plats lämnas utanför 

För att nå klimatmålet för 2030 måste dessutom energieffektiviteten prioriteras. För att öka sina ansträngningar lade kommissionen fram ett förslag i juli 2021 till ett omarbetat direktiv om energieffektivitet. Det omarbetade förslaget höjer ambitionsnivån för EU:s energieffektivitetsmål och gör det bindande genom att kräva att EU-länderna tillsammans säkerställer en ytterligare minskning av energiförbrukningen med 9 procent till 2030 jämfört med prognoserna i 2020 års referensscenario.

Nyckelvärden 

Energiintensitet kan betraktas som en uppskattning av energieffektiviteten i ett lands ekonomi och visar hur mycket energi som behövs för att producera en BNP-enhet. Som vi såg tidigare finns det ett generellt samband mellan BNP och energiförbrukning. Det finns dock flera orsaker till de förbättringar av energiintensiteten som har observerats i EU:

1. En allmän övergång från en industridominerad till en tjänstebaserad ekonomi i Europa;
2. En övergång inom industrin till mindre energiintensiva verksamheter och produktionsmetoder;
3. Nerläggningen av ineffektiva kraftverk och en övergång till mer energieffektiva apparater.

Följande karta illustrerar energiintensiteten med hjälp av köpkraftsstandarder (förkortat PPS, från eng. purchasing power standards) för BNP, som är bättre lämpade för jämförelser mellan länder under ett visst år.


Det som är intressant är att ett antal ekonomiskt mer utvecklade länder har lyckats frikoppla ekonomisk tillväxt från energianvändning: BNP har ökat medan energianvändningen har varit oförändrad eller till och med minskat.

Fall: Sverige
Ett exempel på detta är Sverige, som visas i följande diagram. Diagrammet visar dess procentuella förändring av BNP och energianvändning per capita från 1995. Vi ser att dess BNP har ökat kraftigt, medan dess energianvändning knappt har förändrats alls. Men det är inte bara Sverige. Ett flertal rika länder har lyckats uppnå samma sak. Storbritannien, Tyskland, Danmark och Schweiz är några andra exempel på länder där energianvändningen har varit oförändrad eller till och med minskat.


Som framgår av diagrammet ovan skulle det vara fel att anta att ekonomiskt mer utvecklade länder bara har uppnått det här genom att flytta sin tillverkning utomlands – vilket helt enkelt skulle innebära att andra länder förbrukar den här energin för deras räkning. Den konsumtionsbaserade energianvändningen – som anpassar sig för den energi som används för att producera de varor vi importerar och exporterar – har också planat ut eller minskat i många länder. Detta ser vi tydligt i diagrammet för Sverige.

Energiintensitet relaterad till BNP
Nästa figur visar energiintensiteten med hjälp av kedjelänkade BNP-värden, som är bättre lämpade för jämförelse av historiska trender i varje land. Jämfört med för tio år sedan har alla EU-länder förbättrat sin energiintensitet, men under de senaste fem åren (2015-2020) är det bara Malta som har ökat sin energiintensitet.